fredag 31 oktober 2008

Självmordsidor, vad i helvete?

*suck*
Här sitter man då alltså, ännu en fredagskväll ensam med endast föräldrarna som sällskap. Om man nu inte väljer att sitta osocial på rummet, men orka...? Fast idag har jag ju faktiskt gjort något, städat köket, städat undan saker på nedanvångingen och dammsugat rummet + bäddat sängen. Come join me, someone!

Var inne på ett forum och snubblade över ett "aggresivt" inlägg angående självmordsidor. Klickade in på en och läser lite skeptiskt.
"Att förbereda sig mentalt inför självförstörelse kan vara svårt att överkomma, eftersom det nästan alltid finns något slags tvivel i de flesta fallen. Dem mer rutinerade självmordsbenägna som har flera misslyckade självmord bakom sig, har större chanser att lyckas, än nybörjarna och debutanterna.

Att gå igenom sitt eget självmord i huvudet och fantasiera om sin egen död, konsekvenserna, och hur familjmedlemmar kommer reagera är något normalt. Däremot kan man träna sig och sina tankar så när du genomför akten, verkar inte självmordet så konstigt och främmande för dig och dina tankegångar.

Att klä upp sig till sitt eget självmord är något en del gör, när de bestämt sig till 100 procent och det inte längre finns någon ånger, som en del av en mental förberedelse. Finkläder, smycken, rena underkläder, manikyr, styla håret, makeup, avgör alla hur andra människor kommer att uppfatta dig och påverka deras intryck när din kropp hittas. Självklart påverkar självmordsmetoden detta resultat.

En del av de mer fysiska självmordsmetoderna kan vara estetiskt upprörande. Medan andra metoder kan orsaka mindre rädsla och oro och vara snabbare, smärtfriare, humanare och mer praktiskt än andra former när de används ordentligt och med rätt utrustning."


Vad i helvete? Tyvär kommer jag på mig själv med att sitta och skratta tyst, för hela texten är bara så fruktansvärt... skrämmande? Inte roande, inte på något sätt kul egentligen, men någon har här satt mina egna jävla tankar på ord, tankar som förvann för bara några veckor sedan. Att sitta här och inse att det faktiskt finns andra människor därute som uppmuntrar sina medmänniskor att ta sitt eget liv... Man blir rädd, hela situationen är så surrealistisk att jag bara sitter här ock skrattar.


Nu ska jag stänga ner och skriva en dikt eller något. Hejdå, synes.

0 kommentarer: