The core of eternity.

Jag känner mig ensam och rastlös. Tjock och kissnödig. Snygg mening där, eller hur?
Jag önskar Tess skulle sluta gå med hundarna så att jag kunde ringa, eller att någon var här och kramade mig. Vill se Underworld men vill inte se den själv. ._. Det är helt sjukt hur snabbt ett humör kan skifta. Tio minuter sen, om ens det, var jag... ja, jag vete fan vad jag ska kalla det. Poetisk? Men ganska glad ändå, glad och uttråkad. Nu känner jag hur ensamheten börjar äta på mig. Jag hatar ensamhet, längtar till imorgon. Längtar efter sofie.

My poetry is my pictures,
my music is the centre of my soul.
The enchantments of my world
lies within the core of my fabric,
twisted inside my heart
and wrapped in linen.
The story of my life
is a thousand pages thick,
like a old copy of magic.

My poetry is my pictures,
my life is my fairytale.
My poetry is my pictures,
my soul is my novel.
My poetry is my pictures,
my...

My world is a book
with a million words,
with elves and fairies
and forests that sings
like birds in the trees.
My poetry is my core,
my center of eternity.