Jag är inte ens säker på vad jag är rädd för, vet bara att jag är rädd och trött och osäker. På mig själv, på livet, på alla andra. Men mest på mig själv. Mina tankar och handlingar stämmer inte överrens, känslorna löper amok och stämmer inte. Inget stämmer. Jag är inte ens säker på om det jag gör är rätt, om jag logiskt sett ens borde vara vid liv. Sometimes I dream about drugs to kill the pain, förutom att jag inte är säker på om det är smärta eller livet jag vill ta död på. Eller om det är mig själv. Mina enmiljonfyrahundraförtioåtta personligheter. Men jag blir så trött på mina egna tankar ibland. På min egen ensamhet som jag drar över mig själv likt en skyddande jävla förbannelse. Orkar inte ens formulera orden till ordentliga, vackra meningar just nu. Måste köpa en vacker anteckningsbok att skriva i också.
i just wan't something i can never have.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar