imperfekt

Usch, blä, fy. imperfekt.

Hur beskriver man en dag man knappt kommer ihåg? Hela dagen har jag kopplat bort verkligheten, varit på autopilot och inte orkat tänka. Flum, men inuti döende. Det är så det känns, hela tiden och jag lyckas inte riktigt få tillbaka känslan av att jag duger längre. Orkar inte vrida och vända längre, orkar inte tänka på det.


Har köpt Brisingr nu äntligen. På tal om inget alls.
Jag har egentligen inget att säga längre men jag har heller inget att göra, så jag bara skriver. Orkar inte redigera bilder eller ta heller för den delen, orkar inte titta gymnasium eller göra läxa. Blä, bajs. Vill inte.
Det pågår ett krig inuti mig, fortfarande.
Jag vet inte vilken del av mig som kommer vinna,
men jag vet vem som leder.